Bästa svenska deckarserierna att börja med
Svensk deckartradition är känd för sina långa serier, och det kan kännas svårt att hitta rätt startpunkt. Här är åtta svenska deckarserier ur Bokaris katalog, var och en med rätt bok att börja i.
Många av de mest lästa svenska deckarna ingår i serier med tio eller fler delar. Att välja rätt startbok gör skillnad, både för läsupplevelsen och för att slippa spoilers om senare händelser. Här är åtta svenska deckarserier ur Bokaris katalog, var och en med sin faktiska första del.
Martin Beck-serien av Maj Sjöwall och Per Wahlöö startar med Roseanna, utgiven 1965. Författarparet skapade den samhällskritiska polisromanen och kommissarie Martin Beck, en gestalt senare deckarförfattare ständigt återvänt till. Roseanna är grundstenen i de tio böcker som format hela den svenska deckargenren.
Kurt Wallander möter läsaren första gången i Mördare utan ansikte av Henning Mankell, utgiven 1991. Serien om den slitne Ystadskommissarien hör till de mest internationellt spridda svenska polisserierna, och första boken är en naturlig ingång innan man fortsätter till Hundarna i Riga.
Millennium av Stieg Larsson inleds med Män som hatar kvinnor. Journalisten Mikael Blomkvist och hackaren Lisbeth Salander möts för första gången i boken, som blev startskottet för trilogin och fortsätter med Flickan som lekte med elden och Luftslottet som sprängdes.
Joona Linna-serien av Lars Kepler, pseudonym för författarparet Alexandra och Alexander Ahndoril, har sin start i Hypnotisören från 2009. Kriminalkommissarie Joona Linnas första fall håller högt tempo och mörk stämning, och serien fortsätter bland annat med Paganinikontraktet och Sjömannen.
Rebecka Martinsson-serien av Åsa Larsson börjar med debutromanen Solstorm från 2003. Kylan, kyrkan och den norrländska naturen kring Kiruna spelar lika stor roll i berättelsen som skattejuristen Rebecka Martinsson, vilket gör boken till en stark startpunkt för den som söker norrländsk noir.
A-gruppen av Arne Dahl inleds med Misterioso från 1999. Serien om rikskriminalens specialgrupp kring Paul Hjelm har ett intelligent och jazzdoftande tonläge, och den som fastnar för boken kan fortsätta direkt med uppföljaren Ont blod.
Van Veeteren-serien av Håkan Nesser har sin öppning i Det grovmaskiga nätet från 1993. Den ordkarge kommissarie Van Veeteren verkar i ett namnlöst nordeuropeiskt land, i en stämningsmättad och filosofisk deckare som passar den som gillar gåtan mer än blodet.
Fredrika Bergman-serien av Kristina Ohlsson, tidigare analytiker vid Säkerhetspolisen, startar med Askungar från 2009. Civilutredaren Fredrika Bergman arbetar i Alex Rechts grupp, i noggrant byggda pusseldeckare som senare fortsätter med bland annat Bortom broarna.
Två serier till är värda att nämna. Snabba cash av Jens Lapidus inleder en hårdkokt skildring av Stockholms undre värld, och 1793 av Niklas Natt och Dag öppnar en historisk deckarserie förlagd till 1700-talets Stockholm, med uppföljarna 1794 och 1795 redan tillgängliga att fortsätta med.
Oavsett var man börjar förenar dessa serier några återkommande drag i svensk deckartradition: samhällskritik, atmosfär och noggrant konstruerade gåtor som byggs upp bok för bok.
Martin Beck-serien av Maj Sjöwall och Per Wahlöö startar med Roseanna, utgiven 1965. Författarparet skapade den samhällskritiska polisromanen och kommissarie Martin Beck, en gestalt senare deckarförfattare ständigt återvänt till. Roseanna är grundstenen i de tio böcker som format hela den svenska deckargenren.
Kurt Wallander möter läsaren första gången i Mördare utan ansikte av Henning Mankell, utgiven 1991. Serien om den slitne Ystadskommissarien hör till de mest internationellt spridda svenska polisserierna, och första boken är en naturlig ingång innan man fortsätter till Hundarna i Riga.
Millennium av Stieg Larsson inleds med Män som hatar kvinnor. Journalisten Mikael Blomkvist och hackaren Lisbeth Salander möts för första gången i boken, som blev startskottet för trilogin och fortsätter med Flickan som lekte med elden och Luftslottet som sprängdes.
Joona Linna-serien av Lars Kepler, pseudonym för författarparet Alexandra och Alexander Ahndoril, har sin start i Hypnotisören från 2009. Kriminalkommissarie Joona Linnas första fall håller högt tempo och mörk stämning, och serien fortsätter bland annat med Paganinikontraktet och Sjömannen.
Rebecka Martinsson-serien av Åsa Larsson börjar med debutromanen Solstorm från 2003. Kylan, kyrkan och den norrländska naturen kring Kiruna spelar lika stor roll i berättelsen som skattejuristen Rebecka Martinsson, vilket gör boken till en stark startpunkt för den som söker norrländsk noir.
A-gruppen av Arne Dahl inleds med Misterioso från 1999. Serien om rikskriminalens specialgrupp kring Paul Hjelm har ett intelligent och jazzdoftande tonläge, och den som fastnar för boken kan fortsätta direkt med uppföljaren Ont blod.
Van Veeteren-serien av Håkan Nesser har sin öppning i Det grovmaskiga nätet från 1993. Den ordkarge kommissarie Van Veeteren verkar i ett namnlöst nordeuropeiskt land, i en stämningsmättad och filosofisk deckare som passar den som gillar gåtan mer än blodet.
Fredrika Bergman-serien av Kristina Ohlsson, tidigare analytiker vid Säkerhetspolisen, startar med Askungar från 2009. Civilutredaren Fredrika Bergman arbetar i Alex Rechts grupp, i noggrant byggda pusseldeckare som senare fortsätter med bland annat Bortom broarna.
Två serier till är värda att nämna. Snabba cash av Jens Lapidus inleder en hårdkokt skildring av Stockholms undre värld, och 1793 av Niklas Natt och Dag öppnar en historisk deckarserie förlagd till 1700-talets Stockholm, med uppföljarna 1794 och 1795 redan tillgängliga att fortsätta med.
Oavsett var man börjar förenar dessa serier några återkommande drag i svensk deckartradition: samhällskritik, atmosfär och noggrant konstruerade gåtor som byggs upp bok för bok.
