Call for the Dead

Call for the Dead är skriven som en fristående deckare, trots att den samtidigt är den första boken där George Smiley medverkar. Mordgåtan kring tjänstemannen Samuel Fennans död löses helt inom pärmarna, och läsaren behöver inga förkunskaper om senare Smiley-romaner för att hänga med. Boken introducerar dock flera figurer, som inspektör Mendel och Peter Guillam, som återkommer genom hela författarskapet.

Call for the Dead filmatiserades 1967 under titeln The Deadly Affair, regisserad av Sidney Lumet med James Mason i huvudrollen som Charles Dobbs. Namnbytet från Smiley berodde på att Paramount redan ägde filmrättigheterna till Smiley-namnet efter Spionen som kom in från kylan (1965), medan The Deadly Affair var en Columbia-produktion. Bergman-skådespelerskan Harriet Andersson spelar hustrun Ann, och filmen fick fem BAFTA-nomineringar utan att vinna någon.

Ljudboksformatet passar Call for the Dead väl eftersom romanen bygger på återhållna dialoger och Smileys inre resonemang snarare än actionscener. Två engelska inläsningar finns, skådespelaren Michael Jayston läste in boken för Penguin Audio redan 2012 på strax under fem timmar, och Simon Russell Beale gjorde en ny inläsning 2024 på fyra timmar och femtio minuter, samma röst som radiopubliken redan kände igen från BBC:s dramatisering.

George Smileys böcker läses med fördel i utgivningsordning, från Call for the Dead (1961) via Spionen som kom in från kylan och fram till Karla-trilogin. Nick Harkaway, le Carrés son, skrev 2024 den fristående fortsättningen Karla's Choice, som utspelar sig mellan tredje och femte boken i serien. Eftersom varje del har en egen avslutad handling går det även att börja senare i författarskapet.

Call for the Dead passar den som uppskattar återhållna, realistiska spionberättelser snarare än actionfyllda thrillers, liksom den som gillar klassiska pusseldeckare, eftersom John le Carré byggde intrigen kring en dödsutredning och dess långsamt växande misstankar. Boken är kort och stram, och räknas ofta som en mordgåta lika mycket som en spionroman, med lägre tröskel än de senare, tyngre Smiley-romanerna.

Call for the Dead heter på svenska Telefon till den döde, i Ingmar Forsströms översättning, utgiven första gången 1966 på Bonnier. Boken gavs även ut under titeln Spionen måste dö (Aldus/Bonnier 1967), med samma översättning och text. Den finns också som e-bok från Albert Bonniers förlag, släppt 2017.

Någon kommersiell svensk ljudbok av Telefon till den döde finns inte, bara en e-bok från Albert Bonniers förlag och en talbok från Myndigheten för tillgängliga medier. Det är ett tydligt glapp, för både uppföljaren Mord i högre skolan och Spionen som kom in från kylan finns i svenska ljudboksutgåvor. Den engelska ljudboken finns dock, uppläst av bland andra Simon Russell Beale.

BBC:s version är en dramatisering med rollbesättning, ursprungligen sänd i Radio 4 den 23 maj 2009, och pågår i 87 minuter med Simon Russell Beale som Smiley och Kenneth Cranham som Mendel. Den skiljer sig från den obrutna uppläsningen på nästan fem timmar som Beale senare gjorde för Penguins ljudbok. Samma skådespelare, men två olika produkter, lätt att blanda ihop.

Titeln syftar på den morgonväckning klockan 08.30 som tjänstemannen Samuel Fennan beställde från telefonväxeln kvällen innan han enligt uppgift tog sitt liv. George Smiley svarar av en slump i telefonen hemma hos änkan och inser att en person som planerar sitt självmord knappast beställer väckning till nästa morgon, en detalj som sätter hela utredningen i rörelse.

Call for the Dead vann inget pris men var nominerad till CWA Gold Dagger 1961, det brittiska deckarpriset som det året gick till Mary Kelly för The Spoilt Kill. Le Carrés egna Gold Dagger-vinster kom senare i karriären, 1963 för Spionen som kom in från kylan och 1977 för Käpp i hjulet.

Ljudboken Call for the Dead läses in av Simon Russell Beale. Speltiden är 4 timmar och 50 minuter.